Till början

Apollo i fähuset

Genrer: Drama
Tillkomstår: 2010
Språk: Svenska
Längd: Helafton
Synopsis:
Apollo i fähuset eller Bengt von Törners liv och drömmar handlar om den finlandssvenske kompositören, skriftställaren och humanisten Bengt von Törners (1891-1967) liv på ett poetiskt och fantasifullt sätt. Pjäsens handling rör sig mellan Helsingfors, den fiktiva finlandssvenska herrgården Podagervik, London, Paris och Venedig, samt en infernoartad resa genom Tyskland under det Andra världskrigets slutskede. Den förhärskande stämningen kan sägas vara drömmens realism, och pjäsens struktur är närmast symfonisk. Förutom ett slags biografi kan pjäsen även ses såsom en fresk som skildrar krig och kärlek, ett resonemang om tidens väsen, samt en hyllning till en art av genombildade och belästa humanister som börjar vara ett sällsynt drag.
Utdrag:
AKT I

Prolog
(Scenen är mörk. Ljus på CARL-GUSTAF, PETER och ANITA (de uppträder antingen på hösten 1966, eller på våren 1967; orsaken till dikotomien framgår senare). CARL-GUSTAF är mitt i en rörelse och torkar sig snabbt om munnen med baksidan av handen. ANITA pussar honom snabbt. PETER sitter i en länstol. De blir i mörker. Länstolen kommer till synes i motljus – man ser inte om någon sitter i den.)

BENGT von TÖRNE d.ä.: (från band) ”Så här vill jag inte leva mitt liv.”

FRU LEIMU: (från band) Herr von Törne... ursäkta, men de där, ja... ungdomarna... (PAUS.) -Är ni säker på att de inte... ja, söndrade något? (PAUS.) Ville professorn nu faktiskt höra om kriget, och... Dresden igen? Jag menar... (PAUS.) -Det är ju ganska så... sent redan, och... idag, av alla dagar....

BENGT von TÖRNE d.ä.: (från band) ...så sade han...

(Spot på GLORY, i rollen av Ljubov Andrejevna i ”Körsbärsträdgården”, iklädd kapuschong.)

GLORY: Om en tio minuter måste vi sätta oss i ekipagen... (Omfattar rummet med en blick.) -Farväl, farväl du gamla fadershus... -Ännu en sista blick på väggarna, på fönstren... -Hur mycket har dessa väggar icke fått se!

(Blir i mörker.)
(Spot på PETER (hösten -66/våren -67). Han sitter orörlig i länstolen. KATTEN smyger tvärsöver scenen i halvljus och rök. Spot på FRU LEIMU – hon talar ej till länstolen.)

FRU LEIMU: (sent på kvällen den 22 november 1966) Att man inte ibland borde bara låta drömmarna... komma, och... ja... bara ge sig hän...

ANITA: (hösten -67; vid rampen; hon är gravid men invirad i filt, så det syns ej) Ja, ser man en dröm så... så visst kan ju tiden gå lite... i knut liksom, klart de’, men...

PETER: (hösten -66/våren -67; sitter i länstolen, öppnar ögonen) Detta liv... (blir i mörker.)

ANITA: Men hela de’här...

FRU LEIMU: (ser på klockan) Ja, det är för all del professorns 75-årsdag ännu, men... det har ju varit en, ja, lång dag, och...

ANITA: ...hela de’här me’ Muffse – då, hos honom, von Törne, ja’ menar, de’ va’ no’ lite, ja...

FRU LEIMU: Herr von Törne? (Spot på BvT d.ä., som nu sitter i samma länstol som Peter just satt i; han reagerar inte.) Mår ni inte, ja... bra?

ANITA: ...lite, nå, egendomligt, minst sagt...

BvT d.ä.: (”vaknar”) Åh! Nå! Tvärtom! Prima... -Ungdom... (PAUS.) -Ungdomen är alltid... ja, prima, men... (PAUS.) -Ja, men tänk att det hela, allt började från en... ja, bortsprungen, lustigt nog, nå, katt, men... tidigare idag, så... ja, han verkade ju faktiskt, ja, vara här, då, Nils, min, ja, tvilling, nå, bror, men... -Ja, jag måtte ju ha, nå, drömt, för Nils... han... han stupade ju...

FRU LEIMU: Ja, kriget... det... det tar alltid... (dämpat:) de bästa...

BvT d.ä.: (har inte lyssnat) ...ibland... ibland kan jag sakna honom så mycket... (PAUS) ... ja, och... -Men detta barn, i min dröm, han, ja, sade, igen... ”Så här vill jag inte leva... mitt liv...” -Men han... han var ju inte... nå, Nils...

(PAUS. ANTON går över scenen 1925.)

FRU LEIMU: Ja, att de nu också skulle ringa och väcka professorn mitt i tuppluren... Men nog har ni ju också blivit uppvaktad!

(PAUS. Ljudeffekt: avlägsen dörrklocka pinglar: ”plinge-plinge-plång!”)

BvT d.ä.: Eh, ringde det... igen?

FRU LEIMU: Nej, det var magister Palmgrens dörrklocka – ja, tänk, såhär sent... Ja, alla telegram och---Nej, men jestas, ja, förlåt, jag borde ju kalla professorn doktorn nuförtiden!

BvT d.ä.: Åh, nå... det är ju blott honoris causa, hmh-hmh...

FRU LEIMU: Ja, och hon, fröken von... som var här och... -Ja, var det så att ni skulle träffas? Imorgon, i Esplanadens park? -Ja, och små fåglar har ju kvittrat och berättat att...

BvT d.ä.: (i sina tankar) Fåglar, fru Leimu?
Antal roller:
min. 11
max. 11
Roller:
Män: 7
Kvinnor: 4
Totalt: 11
Rättigheter och kontaktuppgifter:
Rättigheterna handhas av författarna, som nås på wulff.wigelius(at)kolumbus.fi