Till början
Voj huh huh!
Språk: Svenska
Längd: Helafton
Synopsis:
”VOJ HUH HUH!” är en monolog som behandlar klimakteriets elände och ljuvhet. Hejdlöst och ibland drastiskt varvas fakta med festliga anekdoter om hur det kan vara i klimakteriet. Monologen är i högsta grad underhållande, samtidigt som den informativa delen bygger på fakta.
”VOJ HUH HUH!” är en monolog som behandlar klimakteriets elände och ljuvhet. Hejdlöst och ibland drastiskt varvas fakta med festliga anekdoter om hur det kan vara i klimakteriet. Monologen är i högsta grad underhållande, samtidigt som den informativa delen bygger på fakta.
Utdrag:
Först av allt vill jag tacka er för att ni har bett mej komma hit och prata om klimakteriet.
Annars kanske jag glömmer bort det. Att tacka alltså. Klimakteriet glömmer jag inte bort. Ingen risk. Däremot får klimakteriet mej att glömma bort. Plötsligt bara. Siffror. Det har hänt två gånger. Tillsvidare. Det ena var ett telefonnummer. Vårt eget, till landet. Jag sku ringa till min man som var där. Jag tog numret, det ringde och ringde, ingen svara – ”konstigt, nåja, han är kanske på tuppen” – jag vänta en stund, ringde på nytt, inget svar, jag ringde en tredje gång, fortfarande inget svar – ”märkligt, sitter han faktiskt ännu på tuppen?” – Jag la ner luren och i samma sekund fick jag en vag, obehaglig och lite lös känsla av att jag inte alls hade tagit vårt eget nummer, utan någo helt annat.
Det andra var min bankkortskod. Jag gick en dag till en bankautomat för att lyfta pengar, stack in kortet, tryckte in koden snabbt och säkert som vanligt ...FEL KOD stod det på rutan. Åsch, vad är det här nu då? Jag tryckte ju in min kod, nå, en gång till samma kod, och igen...FEL KOD. Det här är ju löjligt, jag kan ju min kod, jag vet ju precis vilka siffror det är....herregud, tänk om jag tog dem i fel ordning....jag försökte en annan variant och igen: FEL KOD. Huj, det börja bli obehagligt, det var ren kö bakom
mej...nå, men så här måste det vara...men maskinen hade ren tröttnat på mej, så den åt
opp mitt kort! Och där stod jag utan kort, utan pengar, tom i huvudet och ganska chockad. Vad är det här? Varför kommer jag inte ihåg min kod? Vad har jag för fel?
Svar: KLIMAKTERIET. Minnesstörning. Ett av alla de 519 klimakteriesymptom som finns upptecknade!
Voj huh huh!
Senare hörde jag om en annan kvinna i klimakteriet som hade försökt lyfta pengar med hjälp av dörrkoden. Skönt att man inte är ensam.
Klimakteriet var det. Tjusigt ord. Eller för att citera Lilian Edvall, svensk journalist: ”Det
vackraste ord jag vet är inte klimakteriet. Finns det egentligen ett fulare ord än
klimakteriekäring? Det sku vara blodvallning i så fall.” Cecilia Hagen, också svensk journalist, hakar på och säger: ”Vårt allra fulaste ord. Våra två förfärligaste ihopslagna med varann. Klimakterium – fyyy faaan! Och käring – fyy hellvete! – Jag vill inte vara nån käring, och inte nån klimakteriekäring heller.” Klimakterium...blodvallning....borde det inte heta blodsvallning? Att blodet liksom svallar vilt och våldsamt inne i en – det sku man förstå. Men vallning – vad är en vallning? Man vallar sina får och man vallar sina skidor....det kommer från att välla, det väller över en...
Det är lustigt det där med ord.
Hur de påverkar en. Men hur man själv också kan påverka dem. Som nu det här ordet
klimakterium. Första gången man tar det i sin mun känns det ganska kletigt och svettigt. Men! Ju mera man använder det, ju fler gånger man säjer: klimakt
erium, klimakterium, klimakterium...desto normalare blir det..till slut tycker m
an att det är riktigt okej! Det kommer från grekiskan från ordet ”klimaktér” som betyder ”pinne på en stege” och det igen är besläktat med ordet ”klimax” som ju är ett ganska mycket kivogare ord, alla vet att det betyder ”höjdpunkt” men också ”stege”. Vi har alltså klättrat upp längs pinnarna på livets stege och nu befinner vi oss högst uppe, vi har en strålande utsikt, vi kan se både bakåt och framåt, enda felet är att nu finns det inte mera någo pinnsteg som går oppåt, utan nu bär det av neråt. Sånt är det på klimakterietoppen.
Först av allt vill jag tacka er för att ni har bett mej komma hit och prata om klimakteriet.
Annars kanske jag glömmer bort det. Att tacka alltså. Klimakteriet glömmer jag inte bort. Ingen risk. Däremot får klimakteriet mej att glömma bort. Plötsligt bara. Siffror. Det har hänt två gånger. Tillsvidare. Det ena var ett telefonnummer. Vårt eget, till landet. Jag sku ringa till min man som var där. Jag tog numret, det ringde och ringde, ingen svara – ”konstigt, nåja, han är kanske på tuppen” – jag vänta en stund, ringde på nytt, inget svar, jag ringde en tredje gång, fortfarande inget svar – ”märkligt, sitter han faktiskt ännu på tuppen?” – Jag la ner luren och i samma sekund fick jag en vag, obehaglig och lite lös känsla av att jag inte alls hade tagit vårt eget nummer, utan någo helt annat.
Det andra var min bankkortskod. Jag gick en dag till en bankautomat för att lyfta pengar, stack in kortet, tryckte in koden snabbt och säkert som vanligt ...FEL KOD stod det på rutan. Åsch, vad är det här nu då? Jag tryckte ju in min kod, nå, en gång till samma kod, och igen...FEL KOD. Det här är ju löjligt, jag kan ju min kod, jag vet ju precis vilka siffror det är....herregud, tänk om jag tog dem i fel ordning....jag försökte en annan variant och igen: FEL KOD. Huj, det börja bli obehagligt, det var ren kö bakom
mej...nå, men så här måste det vara...men maskinen hade ren tröttnat på mej, så den åt
opp mitt kort! Och där stod jag utan kort, utan pengar, tom i huvudet och ganska chockad. Vad är det här? Varför kommer jag inte ihåg min kod? Vad har jag för fel?
Svar: KLIMAKTERIET. Minnesstörning. Ett av alla de 519 klimakteriesymptom som finns upptecknade!
Voj huh huh!
Senare hörde jag om en annan kvinna i klimakteriet som hade försökt lyfta pengar med hjälp av dörrkoden. Skönt att man inte är ensam.
Klimakteriet var det. Tjusigt ord. Eller för att citera Lilian Edvall, svensk journalist: ”Det
vackraste ord jag vet är inte klimakteriet. Finns det egentligen ett fulare ord än
klimakteriekäring? Det sku vara blodvallning i så fall.” Cecilia Hagen, också svensk journalist, hakar på och säger: ”Vårt allra fulaste ord. Våra två förfärligaste ihopslagna med varann. Klimakterium – fyyy faaan! Och käring – fyy hellvete! – Jag vill inte vara nån käring, och inte nån klimakteriekäring heller.” Klimakterium...blodvallning....borde det inte heta blodsvallning? Att blodet liksom svallar vilt och våldsamt inne i en – det sku man förstå. Men vallning – vad är en vallning? Man vallar sina får och man vallar sina skidor....det kommer från att välla, det väller över en...
Det är lustigt det där med ord.
Hur de påverkar en. Men hur man själv också kan påverka dem. Som nu det här ordet
klimakterium. Första gången man tar det i sin mun känns det ganska kletigt och svettigt. Men! Ju mera man använder det, ju fler gånger man säjer: klimakt
erium, klimakterium, klimakterium...desto normalare blir det..till slut tycker m
an att det är riktigt okej! Det kommer från grekiskan från ordet ”klimaktér” som betyder ”pinne på en stege” och det igen är besläktat med ordet ”klimax” som ju är ett ganska mycket kivogare ord, alla vet att det betyder ”höjdpunkt” men också ”stege”. Vi har alltså klättrat upp längs pinnarna på livets stege och nu befinner vi oss högst uppe, vi har en strålande utsikt, vi kan se både bakåt och framåt, enda felet är att nu finns det inte mera någo pinnsteg som går oppåt, utan nu bär det av neråt. Sånt är det på klimakterietoppen.
Antal roller:
min. 1
max. 1
min. 1
max. 1
Roller:
Monolog
Monolog
Rättigheter och kontaktuppgifter:
Rättigheterna handhas av författaren, som nås på e-post johanna.ringbom(at)korpostrom.fi
Rättigheterna handhas av författaren, som nås på e-post johanna.ringbom(at)korpostrom.fi